DU KAN INTE HINDRA MIG!

Om jag skulle kunna skulle jag gå och lägga mig i ide för ett tag. Som en björn som lägger sig under vintern och sover bort allt det kalla och jävliga. Nu är det i och för sig inte att jag vill sova bort något, egentligen, inte mer än mardrömmarna men det omöjliga ligger i det, eftersom att jag faktiskt bara drömmer mardrömmar när jag sover. Det är snarare det att jag är så trött att jag knappt orkar hålla ögonen upp nu, trots att jag i princip sov ifrån halv tre till ett idag. Skulle jag kunna skulle jag utan tvekan gå och slänga mig i bingen nu och inta ännu mer sömn innan jag är tvungen att sätta mig och jobba veckans sista pass.

Jonas är borta den här veckan. Eller borta och borta, han åkte igår och kommer hem på torsdag. Jag är själv. Jag äter själv och jag fixar banne mig maten. Även om det blir lite skevt, även om det bara blir saker som tar typ minimal tid att fixa. Men jag fixar maten! Jag äter, jag hamnar inte i det där komaliknande tillståndet när jag bestämmer mig för att jag inte orkar tugga maten och därför struntar i att äta. Sen kanske också för att det är så förbannat tråkigt att äta själv, och laga mat till sig själv (och jag lagar inte mat i vanliga fall heller så kan ligga något i det). Men nu jävlar ska jag klara det här, fortsätta såhär fram tills på torsdag när jag kommer hem för då har jag någonting som jag kan vara stolt över!

Annars måste jag skriva en åtgärdsplan. Eller åtgärdsplanen är skriven men jag har varit dum nog att inte peta in referenser medan jag skrev den så jag måste tvångsmata åtgärdsplanen med referenser även om den inte vill ha några. Jag vet liksom inte vad jag ska pilla in för något för det känns som allmänna kunskaper även om jag måste ha fått dom någonstans ifrån eftersom att jag för ett år sedan aldrig hade kunnat det jag kan nu. Så tillbaka till åtgärdsplanen och håll tummarna för att jag lyckas tvångsmata den utan att den spottar ut referenserna sedan!