ARGA LAPPEN
Klockan 05.00 inatt vaknade jag. Först trodde jag det var för att jag var kissnödig, men icke. Nu handlade det om att den dumma, idiotiska och antagligen intelligentbefriade grannen hade börjat spela musik. Högt. Fem på morgonen. På en tisdag. Det gick liksom inte att ursäkta det med att det var helg, nej idiotfanskapet tyckte att det kändes helt okej att tillsammans med sina idiotkompisar stå och hoppdansa till skitmusik på morgonen. En timme senare hade jag vridit och vänt mig i sängen tillräckligt många gånger för att det skulle kännas som om det aldrig skulle gå att somna om. Istället för att sova låg jag i mörkret och skrev en arg lapp som löd typ såhär:
Det är verkligen skitkul att du gillar att lyssna på musik, ännu trevligare att du älskar att dela med dig av den alla tider på dygnet. Om man skulle dela din musiksmak och din kärlek till basgångar, vill säga. Vilket jag uppenbarligen inte gör..
Att få för sig att dra på sin jävla dunka dunka musik och hoppa omkring i lägenheten klockan fem på morgonen tyder inte på något annat än att man är helt jävla dumknullad, så grattis! det måste vara jävligt skönt att ta priset som årets idiot!
Det var bara tur att jag var alldeles för lat för att slänga på mig några kläder och gå och dunka på dörren. Eller sätta upp en lapp. Det hade känts en aningen barnsligt såhär nu i efterhand, även om det skulle vara rätt skönt på något sätt och vis.
Att få för sig att dra på sin jävla dunka dunka musik och hoppa omkring i lägenheten klockan fem på morgonen tyder inte på något annat än att man är helt jävla dumknullad, så grattis! det måste vara jävligt skönt att ta priset som årets idiot!
Det var bara tur att jag var alldeles för lat för att slänga på mig några kläder och gå och dunka på dörren. Eller sätta upp en lapp. Det hade känts en aningen barnsligt såhär nu i efterhand, även om det skulle vara rätt skönt på något sätt och vis.
Kommentarer
Trackback
