OCH SÅ HATAR JAG LITE
Idag är en äckligt dålig dag. Igår var en äckligt dålig dag. Dom flesta dagarna den här veckan har varit äckligt dåliga. Jag hatar när jag blir sådär liten och gråtandes, när jag bara vill krypa upp i någon knä och gömma mig där tills jag känner mig trygg igen.
OKej, man kanske blir en aningen ynklig när man är sjuk. Men flashbacksen river fan sönder mitt hjärta. Jag hatar dom. Jag hatar alla tårar som spills, all jävla ångest som tränger sig ut i porerna. Ta mig härifrån, eller i alla fall tills det har gått över. Vilket det lär ha gjort om några dagarna. Då lär allt bli som vanligt igen och jag går in i ännu en period som inte består av flashbacks. Det är ju alltid så. Det är bara det att mitt i stormen så gör allt så inihelvetes jävla ont och är så panikartat att jag inte riktigt vet vart jag ska göra av min kropp, även om jag vet att efter stormen så kommer lugnet. Och lugnet är tack och lov något som består i månader, för det mesta.
OKej, man kanske blir en aningen ynklig när man är sjuk. Men flashbacksen river fan sönder mitt hjärta. Jag hatar dom. Jag hatar alla tårar som spills, all jävla ångest som tränger sig ut i porerna. Ta mig härifrån, eller i alla fall tills det har gått över. Vilket det lär ha gjort om några dagarna. Då lär allt bli som vanligt igen och jag går in i ännu en period som inte består av flashbacks. Det är ju alltid så. Det är bara det att mitt i stormen så gör allt så inihelvetes jävla ont och är så panikartat att jag inte riktigt vet vart jag ska göra av min kropp, även om jag vet att efter stormen så kommer lugnet. Och lugnet är tack och lov något som består i månader, för det mesta.
Kommentarer
Postat av: Sara
Du sätter ord på precis det jag själv känner... Det är så sjukt kämpigt ibland.
Kram!
Trackback
