JAG GÖMMER MIG BAKOM SJUKDOM
Det suger arsle att vara sjuk. Jag hatar det. Speciellt när jag är inne på typ fjärde dagen? Att vakna mitt i natten och ha så jävla ont i halsen att man börjar fundera på om ipren hjälper mot smärtan är fan illa, att sen ha en röst som är lika instabil som ett korthus gör det inte bättre. Tror fan det var länge sedan som jag pratade så lite som jag gjorde i måndags och tisdags, vartenda ord kändes som att svälja ett rakblad. Men nu jävlar går det åt bättre håll, halsontet är borta, istället hostar jag och sover en massa, och imorgon har jag bestämt mig för att jag är frisk. Eller frisk och frisk, att jag är tillräckligt frisk för att orka vistas ute bland människor för nu är jag uttråkad. Uttråkad till tusen, jag behöver lite stimulans, eller jävligt mycket för att vara ärlig.
Påsken var härlig, tiden flög iväg trots att jag nog jobbade världens jobbigaste pass på långfredagen för att jag var så äckligt bakfull att jag trodde att jag skulle dö. Jag dog inte, men bra mådde jag inte på långa vägar. Middagar gånger två, en på lördagen och en på söndagen och måndagen spenderades i sängen eller i soffan. Äsch, jag suger på att skriva vad jag har gjort för något. det är liksom inte min grej, min dagbok har aldrig innehållit något sådant förut och att skriva små resumer är tummen ner för min del. Allt blir ju bara blaj.
Påsken var härlig, tiden flög iväg trots att jag nog jobbade världens jobbigaste pass på långfredagen för att jag var så äckligt bakfull att jag trodde att jag skulle dö. Jag dog inte, men bra mådde jag inte på långa vägar. Middagar gånger två, en på lördagen och en på söndagen och måndagen spenderades i sängen eller i soffan. Äsch, jag suger på att skriva vad jag har gjort för något. det är liksom inte min grej, min dagbok har aldrig innehållit något sådant förut och att skriva små resumer är tummen ner för min del. Allt blir ju bara blaj.
Men uttråkad var det.. Jävligt uttråkad. Det finns ingenting kvar att diska, ingenting kvar att vika, ingenting som man kan baka med, ingenting att göra. TVn som sällskap har jag tröttnat på för länge sedan och Jonas kan jag inte plåga för han är inte hemma. Epilera benen kanske, men det gör så jävla inihelvetes ont. Å andra sidan måste jag nog ta och duscha så att jag slutar vara så äcklig som jag är nu. Äsch, onödigt att ens tänka, jag lär säkert somna efter att jag ätit pastan tillsammans med den frusna köttfärsåsen.
Kommentarer
Trackback
